WordPress database error: [INSERT command denied to user 'o14370796'@'217.160.134.43' for table `dbs14370796`.`perz_options`] INSERT INTO `perz_options` (`option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES ('kc_options', 'a:4:{s:13:\"content_types\";a:0:{}s:8:\"css_code\";s:0:\"\";s:7:\"animate\";s:0:\"\";s:9:\"max_width\";s:6:\"1170px\";}', 'off') ON DUPLICATE KEY UPDATE `option_name` = VALUES(`option_name`), `option_value` = VALUES(`option_value`), `autoload` = VALUES(`autoload`)
Notice: Function _load_textdomain_just_in_time was called incorrectly. Translation loading for the health-check domain was triggered too early. This is usually an indicator for some code in the plugin or theme running too early. Translations should be loaded at the init action or later. Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 6.7.0.) in /home/www/public/wp-includes/functions.php on line 6131
WordPress database error: [INSERT command denied to user 'o14370796'@'217.160.134.43' for table `dbs14370796`.`perz_options`] INSERT INTO `perz_options` (`option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES ('_transient_TD_THEME_VERSION', '12.7.1', 'on') ON DUPLICATE KEY UPDATE `option_name` = VALUES(`option_name`), `option_value` = VALUES(`option_value`), `autoload` = VALUES(`autoload`)
WordPress database error: [INSERT command denied to user 'o14370796'@'217.160.134.43' for table `dbs14370796`.`perz_options`] INSERT INTO `perz_options` (`option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES ('widget_kc_widget_content', 'a:1:{s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'auto') ON DUPLICATE KEY UPDATE `option_name` = VALUES(`option_name`), `option_value` = VALUES(`option_value`), `autoload` = VALUES(`autoload`)
WordPress database error: [INSERT command denied to user 'o14370796'@'217.160.134.43' for table `dbs14370796`.`perz_options`] INSERT INTO `perz_options` (`option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES ('_site_transient_timeout_wp_theme_files_patterns-c0e93ee2b829470661dfff38cd97fbe0', '1781874648', 'off') ON DUPLICATE KEY UPDATE `option_name` = VALUES(`option_name`), `option_value` = VALUES(`option_value`), `autoload` = VALUES(`autoload`)
WordPress database error: [INSERT command denied to user 'o14370796'@'217.160.134.43' for table `dbs14370796`.`perz_options`] INSERT INTO `perz_options` (`option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES ('_site_transient_wp_theme_files_patterns-c0e93ee2b829470661dfff38cd97fbe0', 'a:2:{s:7:\"version\";s:6:\"12.7.1\";s:8:\"patterns\";a:0:{}}', 'off') ON DUPLICATE KEY UPDATE `option_name` = VALUES(`option_name`), `option_value` = VALUES(`option_value`), `autoload` = VALUES(`autoload`)
WordPress database error: [INSERT command denied to user 'o14370796'@'217.160.134.43' for table `dbs14370796`.`perz_options`] INSERT INTO `perz_options` (`option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES ('gutenberg_version_migration', '9.8.0', 'auto') ON DUPLICATE KEY UPDATE `option_name` = VALUES(`option_name`), `option_value` = VALUES(`option_value`), `autoload` = VALUES(`autoload`)
Page 14 – Gritty Galore Magazine
WordPress database error: [INSERT command denied to user 'o14370796'@'217.160.134.43' for table `dbs14370796`.`perz_options`] INSERT INTO `perz_options` (`option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES ('theme_mods_Newspaper', 'a:1:{s:18:\"custom_css_post_id\";i:-1;}', 'auto') ON DUPLICATE KEY UPDATE `option_name` = VALUES(`option_name`), `option_value` = VALUES(`option_value`), `autoload` = VALUES(`autoload`)
Alltså, har ni hört om den här nya AC/DC-skivspelaren? Ja, för endast €1299 kan du nu snurra dina vinylskivor på en maskin som ser ut som ett blixtnedslag.
För det är precis vad jag behöver… en skivspelare som känns som en elektrisk chock i plånboken! Men jag älskar hur Pro-Ject Audio Systems tänker. “Hur gör vi en skivspelare rockigare?” Och någon bara: “Vad sägs om att forma den som en blixt, sätta röd LED-belysning och få den att kännas som att Angus Young själv byggde den i ett garage fyllt med förstärkare på maxvolym?”
Det är som om hela grejen skriker: “Du får inte bara lyssna på AC/DC, du får KÄNNA AC/DC… rätt in i din elräkning!”
Men seriöst, jag älskar att folk fortfarande investerar i high-end skivspelare. Det är som att vi är i en tid där vi har AI, självkörande bilar… men vi har också människor som säger: “Vet du vad som är bättre än streaming? En snurrande plastbit från 70-talet som kostar mer än min första bil.
Speed
33, 45 (electronic speed change)
Drive principle
belt drive
Platter
10mm glass (felt mat incl.)
Platter bearing
stainless steel axle in brass bushing
Wow & flutter
33: +/-0,16%; 45: +/-0,14%
Speed drift
33: +/-0,40%; 45: +/-0,30%
Signal to noise
68dB
Tonearm
8,6” straight acrylic
Effective arm length/mass
218,5 mm / 6,0 g
Overhang
18,5mm
Included accessories
15V DC / 0,8A power supply, dust cover, 7‘‘ single adapter
Året är 1986, Frölunda hade bara varit en hockeyklubb i två och ett halvt år. De kämpade för att komma tillbaka till elitserien och ekonomin var så dålig att spelarna hade matchtröjorna på kredit och skridskorna var ärvda från konståkningen i Mölndal.
Och då, mitt i detta, kläcker Hasse ”Bula” Andersson en idé som låter som om den kom till honom efter en riktigt hård icing i huvudet: Vi borde be Andy Warhol måla en tavla åt Frölunda.
Det här är ändå Göteborg vi pratar om. När Hasse sa Andy Warhol, så satt halva styrelsen och undrade: Är det han som spelar bas i Streaplers?
På något jävla mirakulöst sätt, kanske genom nån slags göteborgsk voodoo, typ att smörja kontakter med räkmackor så lyckas de få Andy Warhol att säga ja. Warhol, popkonstens gud, mannen som målade soppburkar som blev värda mer än ett hus i Partille.
Och vad målar han? En tavla av Christer Kellgren. Nummer 6 i Frölunda. Inget ont om honom, men det är lite som att få Picasso att måla din kusin Kenneth från Alingsås för att rädda bingoekonomin.
Sen kommer min favoritdel: Hasse vill att Warhol ska gå ut på isen i Scandinavium, på röd matta. KAN NI FÖRESTÄLLA ER?
Warhol, med sin silverperuk och nervösa New York-aura, mitt i ett hav av Frölundasupporters som precis kastat snusdosor på en domare. Han hade fått hjärnsläpp innan han ens nått tekningspunkten.
Men Warhol kom aldrig. Istället skickade han två fotografer. Och det säger allt om svensk hockey på 80-talet. Du ber om Warhol, du får två killar från Queens med Polaroidkamera och jetlag.
Bara några veckor efter tavlan var klar så dör Warhol. Tragiskt så klart, men också lite så att hela Frölundas styrelse stod där och ba: Fan, där dog returrätten.
Men affären blev av! De sålde silkscreens för 10 000 spänn styck och när Warhol dog? DUBBLA PRISET!Göteborgskt affärssinne i ett nötskal. Vi sörjer, men vi dubblar. Och vad gjorde de för pengarna?
Köpte några dåliga hockeyspelare.
I slutändan är det så svenskt. Världens största popkonstnär gör en tavla till en hockeyklubb, och klubben använder vinsten för att rekrytera ett gäng killar som knappt kunde åka baklänges.
Så vad kan vi lära oss av den här historien.
När livet känns tufft, be Andy Warhol måla din framtid. Och om han inte kan? Sälj silkscreens, skratta hela vägen till banken, och köp några mediokra spelare. Det är ju ändå bara hockey.
All right, så Copenhagen Fashion Week hade en modevisning från Royal Danish Academy som var så djup och politisk att jag trodde jag råkat gå in på ett FN-toppmöte med bättre outfits.
Elva designers från nio länder, det låter mer som en Eurovisionsfinal än en modevisning. Fast istället för ballader och glitter fick vi queer historieskrivning broderad i kavajslag och klasskamp insydd i sömmarna.
Det var som om varje plagg skrek: “Jag är inte bara kläder, jag är ett trauma, en revolution, och en mormors vävteknik!”
Jag såg en jacka som såg ut som om den varit med i tre protestmarscher, två breakup och en queer brunch och det var bara från axlarna upp.
Och de släppte en dokumentär två dagar efter showen. Förstå hur edgy du måste vara som designer för att ha en efterfilm innan du ens har en hemsida. Det är inte “kolla mitt portfolio”, det är “kolla min kamp!”
Men jag älskar det ändå. För i en värld där mode ofta handlar om att dölja verkligheten, försöker de här människorna visa den. Med nitar, tyg, och en hel del ärliga känslor.
Soshi Otsuki har gjort en kollektion inspirerad av Japans Bubble Era, du vet, den tiden då alla bar italienska kostymer, körde sportbil till jobbet och hade en aktieportfölj som en Marvel-skurk. Och nu: “quiet intensity.”
Alltså, kostymer som viskar, men med pondus. Som en chef som aldrig höjer rösten men ändå får dig att skita ner dig.
Han har till och med byggt in en “fejkslips” i skjortan. Det är som modets svar på att ha ett Zoom-filter i verkligheten. “Titta, jag är formell!” knäpper upp en knapp.
Han oroade sig över hur plaggen såg ut på galge jämfört med andra designers på LVMH Prize. Som om någon av oss någonsin sett ett plagg på galge och tänkt: “Oj, vilken emotionell komplexitet det där linnet utstrålar.”
Men jag fattar honom. När 300 000 euro står på spel? Då vill man inte förlora mot någon som viker origami av dörrgardiner och kallar det couture.
IAMISIGO presenterade en kollektion på Copenhagen Fashion Week som hette Dual Mandate. Bara namnet får det att låta som nåt man får från Skatteverket: “Du är nu ålagd att skydda och att uppfatta.”
Det var inte en vanlig visning. Nej, det var som att någon blandat mode med chakrabalansering och sagt: “Låt oss göra catwalken till en spirituell zon med jordnära färger och glasblåst energi.”
Kläderna var gjorda av material som kommunicerar med kroppen, bomull, sisal, raffia, det enda som saknades var kristaller och horoskoptryck. Och modellerna gick så långsamt att jag hann ifrågasätta både min garderob och min existens.
Det var som att se en ritual i slowmotion. Man visste inte om de skulle be, skydda sig eller bara försöka hitta utgången i ceremonitakt.
Men jag gillar det! Vem behöver glitter och trender när man kan få energiarkitektur?
Henrik Vibskov dök upp med sin SS26-kollektion och bara: “Glöm kläder, låt oss prata ägg och omsorg!”. Han kallade temat “prot-egg-tion”.
Skydd genom ägg. Alltså, jag visste inte att omeletten jag brände i morse var ett statement om sårbarhet. De hade modeller i kläder som såg ut som gitarrfodral och möbler med separationsångest.
Men jag relaterar. Jag bär också mina känslor som ett skrynkligt bomullsplagg med skyddande amuletter. Och jag gillar tanken att styrka kan vara mjuk. Som när man tröstar nån med en kram eller när man inte sms:ar sitt ex efter tre öl.
Tell The Truth är ett lyxigt streetwear-märke som kör modevisningar i gamla bunkrar med rök och technomusik.
Designern Rainy Womack säger att kollektionen är en ”akt av trots.” Och ja, när man ser modellerna vandra runt i ett luftskyddsrum ser det ut som en apokalyps-chic version av Project Runway meets Mad Max.
Och det är alltid så här med “raw individuality.” Det är aldrig någon som bara kommer i hoodie och mjukisar från ICA. Nej, det ska vara trasiga sömmar, skrikande tyger, och ett manifest som låter som om man nyss läst Nietzsche på en afterparty.
Men visst, jag gillar det. För i en värld där H&M fortfarande försöker sälja “punk” med säkerhetsnålar tryckta på tröjan, känns det ändå uppfriskande att nån går all in med rave, revolt och röd rök i en bunker.
Det är inte bara mode, det är en moderevolution med basgång.
Hans Holbeins Ambassadörerna vilken målning! Två diplomater som står där, allvarliga och viktiga, med alla sina globar och instrument – rena renässansens svar på “kolla min home office-setup”.
Och så längst ner, mitt på golvet: en utdragen, konstig blob. National Gallery hade tavlan i nästan hundra år innan de fattade att det var en dödskalle. En dödskalle!
Och när man väl vet det? Då inser man: “Aha, Holbein ville bara att vi skulle göra världens konstigaste yoga-pose för att fatta poängen.” För att se skallen måste man ju stå 12 cm framför tavlan, 104 cm upp, och 79 cm åt höger.
Men visst är det genialt, Holbein säger egentligen: “Grattis till all din makt och kunskap, men guess what du ska ändå dö.” Det är som att målningen bara viskar: “Kul att du kan astrologi och geografi, Jean, men börja fundera på din pensionsplan.”
Livet är lite som den där målningen från rakt fram ser allt polerat och fint ut. Men kliver du åt sidan? Då ser du sanningen: en stor jäkla dödskalle som väntar på oss alla. Tack för den, Hans!
Så, ni vet Textilhögskolan i Borås? Ja, den där lilla skolan som förvandlar trådar och tyger till framtidens mode.
De säger att de är internationellt ledande inom textil och fashion design, det är som att de är NASA för kläder. De hade sin visning på Köpenhamns modevecka, i år var temat “från gammalt till nytt, från nostalgi till futurism”, vilket låter som min garderob.
Men det bästa med Borås-skolan är att de täcker hela textilvärdekedjan. Det betyder att de inte bara designar, de tänker också på allt från råmaterial till hållbarhet. Så om du är rädd för att dina nya ekologiska byxor ska förvandlas till plastberg om 5 år, lugn, Borås-gänget tänker på det.
De gör framtidens kläder, och det är bra för planeten. Eller åtminstone för oss som försöker ha ett samvete när vi köper en ny tröja.
Glöm Glenn Strömberg och motorcyklar, Bolognas verkliga stjärna är en 600 år gammal helvetesmålning som får Saw att verka som en barnsaga!
I Basilikan San Petronio huserar Giovanni da Modenas fresk som är så grafisk att rummet är… stängt. Japp, för obehaglig för allmänheten.
Tydligen var det en köpman vid namn Bartolomeo Bolognini som önskade sig den “läskigaste helvetesmålningen någonsin” som sin sista önskan. Snacka om att gå ut med en smäll!
Dante fick sig nog en match, för här bjuds det på demoner, tortyr, och en Lilith som ser ut att ha fått nog av allt patriarkalt trams. Medeltidens feministiska uppvaknande, någon?
Men det blir ännu galnare. Målningen porträtterar även profeten Muhammed i helvetet. Detta ledde till att fyra extremister planerade att spränga kyrkan 2002. En sex århundraden gammal tavla som fortfarande triggar terrorplaner?
Det är som att Giovanni da Modena skapade den första, oavsiktliga “trigger warningen” i konsthistorien. Han visste nog inte att hans “konstnärliga vision” skulle ge honom dödshot 600 år senare!
Och det bästa (eller värsta)? Det finns knappt några bilder på denna “förbjudna” konst. Kyrkan har tydligen låst in helvetet som vore det Area 51. Bevis på att kristendomen kan vara metal.
Så nästa gång du känner dig nere, tänk på Bolognas helvetesmålning. Den är ett bevis på att konst kan vara så provocerande att den lever vidare genom århundradena och fortsätter att trolla folk långt efter konstnärens tid. Ultimata konstnärliga trollningen, indeed!
