WordPress database error: [INSERT command denied to user 'o14370796'@'217.160.134.45' for table `dbs14370796`.`perz_options`]
INSERT INTO `perz_options` (`option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES ('kc_options', 'a:4:{s:13:\"content_types\";a:0:{}s:8:\"css_code\";s:0:\"\";s:7:\"animate\";s:0:\"\";s:9:\"max_width\";s:6:\"1170px\";}', 'off') ON DUPLICATE KEY UPDATE `option_name` = VALUES(`option_name`), `option_value` = VALUES(`option_value`), `autoload` = VALUES(`autoload`)


Notice: Function _load_textdomain_just_in_time was called incorrectly. Translation loading for the health-check domain was triggered too early. This is usually an indicator for some code in the plugin or theme running too early. Translations should be loaded at the init action or later. Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 6.7.0.) in /home/www/public/wp-includes/functions.php on line 6131

WordPress database error: [INSERT command denied to user 'o14370796'@'217.160.134.45' for table `dbs14370796`.`perz_options`]
INSERT INTO `perz_options` (`option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES ('_transient_TD_THEME_VERSION', '12.7.1', 'on') ON DUPLICATE KEY UPDATE `option_name` = VALUES(`option_name`), `option_value` = VALUES(`option_value`), `autoload` = VALUES(`autoload`)

WordPress database error: [INSERT command denied to user 'o14370796'@'217.160.134.45' for table `dbs14370796`.`perz_options`]
INSERT INTO `perz_options` (`option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES ('widget_kc_widget_content', 'a:1:{s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'auto') ON DUPLICATE KEY UPDATE `option_name` = VALUES(`option_name`), `option_value` = VALUES(`option_value`), `autoload` = VALUES(`autoload`)

WordPress database error: [INSERT command denied to user 'o14370796'@'217.160.134.45' for table `dbs14370796`.`perz_options`]
INSERT INTO `perz_options` (`option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES ('_site_transient_timeout_wp_theme_files_patterns-c0e93ee2b829470661dfff38cd97fbe0', '1770807280', 'off') ON DUPLICATE KEY UPDATE `option_name` = VALUES(`option_name`), `option_value` = VALUES(`option_value`), `autoload` = VALUES(`autoload`)

WordPress database error: [INSERT command denied to user 'o14370796'@'217.160.134.45' for table `dbs14370796`.`perz_options`]
INSERT INTO `perz_options` (`option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES ('_site_transient_wp_theme_files_patterns-c0e93ee2b829470661dfff38cd97fbe0', 'a:2:{s:7:\"version\";s:6:\"12.7.1\";s:8:\"patterns\";a:0:{}}', 'off') ON DUPLICATE KEY UPDATE `option_name` = VALUES(`option_name`), `option_value` = VALUES(`option_value`), `autoload` = VALUES(`autoload`)

WordPress database error: [INSERT command denied to user 'o14370796'@'217.160.134.45' for table `dbs14370796`.`perz_options`]
INSERT INTO `perz_options` (`option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES ('gutenberg_version_migration', '9.8.0', 'auto') ON DUPLICATE KEY UPDATE `option_name` = VALUES(`option_name`), `option_value` = VALUES(`option_value`), `autoload` = VALUES(`autoload`)

Page 3 – Gritty Galore Magazine

WordPress database error: [INSERT command denied to user 'o14370796'@'217.160.134.45' for table `dbs14370796`.`perz_options`]
INSERT INTO `perz_options` (`option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES ('theme_mods_Newspaper', 'a:1:{s:18:\"custom_css_post_id\";i:-1;}', 'auto') ON DUPLICATE KEY UPDATE `option_name` = VALUES(`option_name`), `option_value` = VALUES(`option_value`), `autoload` = VALUES(`autoload`)

Home Blog Page 3

Tame Impala gör Netflix-soundtrack av sitt livskrisande

Test
-
0
Tame Impala släpper nya singeln Loser. Kevin Parker alltså, killen som lyckats bygga en hel karriär på att låta som Beatles på syra i en tvättmaskin, och folk bara: “Det här är genialt!”

Videon är med Joe Keery från Stranger Things. Så nu har vi en kille som fastnade i 80-talet på Netflix och en musiker som fastnat i 70-talet i Perth. Det är som ett samarbete mellan två tidsmaskiner som vägrar gå framåt.

De säger att “Loser” är en ny era. Ny era? Kom igen. Varje Tame Impala-era låter som när man glömmer vilken flik på Ableton som är öppen.

Det är alltid samma grej: drum loop, lite reverb, psykedeliskt eko, repeat. Men ändå, jag älskar det. För det är musik för oss som vill känna oss spirituella men fortfarande dansa med öl i handen.

Don’t prank the Yakuza: Om du inte vill crowdfunda din nästa kamera

Test
-
0

Ett japanskt TV-team prankade en före detta yakuzamedlem.

Resultat: 60 000 dollar i skadekostnader. Kameror krossade, utrustning förstörd. Det är som om de förväxlade “Jackass” med “The Sopranos.”

Jag tycker synd om ljudteknikern. Han gick nog dit och tänkte: “Idag ska jag rigga en mygga.” Sen tio minuter senare: “Varför ligger jag i en container utan mina hörlurar?”

Det är också ironiskt, Japan är landet där du kan köpa en Hello Kitty-brödrost, en kattkaféupplevelse och ett paraply som fälls upp som en lightsaber.

Men det finns ändå människor som inte fattar att Yakuza inte är rätt publik för practical jokes.

Jag har själv testat att skämta med fel person. Jag gjorde en gång narr av en snubbes frisyr på en fest. Han visade sig vara DJ:n. Resultatet? Två timmar av oavbruten eurotrance.

Pennate Bag: Tygpåsen som tror den är Greta Thunberg

Test
-
0

Breaking News: Beyond Retro har lanserat en tygpåse.

Men vänta! Det är inte bara en tygpåse. Det är en Pennate Bag. En tygpåse med självförtroende. En tygpåse som läst Donna Haraway och har en växtbaserad hudvårdsrutin.

De säger att varje påse är unik, tillverkad av “pre-loved” denim. Pre-loved. Det är så vintagebranschen säger “någon svettades i det här 2008 och sen glömde det i ett flyttlass till Huddinge.”

Men visst, kalla det “pre-loved” så känns det som att du köpt en påse som blivit kysst av en fransk poet, inte tappad bakom ett gym.

Jag älskar också hur de säger att detta är ett “tyst statement om konsumtion.” Ja men visst, inget skriker tyst som en stor denimpåse med BRISTOL ingraverat i Arial Bölder.

Det här är egentligen det perfekta plagget för samtiden: ett objekt som säger “Jag är emot konsumtion” samtidigt som du konsumerar det. Det är som när folk går till en klimatrevolt i sina Patagonia-jackor för 4 000 spänn.

Så nästa gång du ser någon med en Beyond Retro Pennate Bag, vet du att den väskan är mer än bara ett bärverktyg. Det är en accessoar, ett manifest, och ett tyst skrik i slow fashion-format:

Snälla, sluta köpa Shein.

Portraits d’Ami: Paris säljer in sitt dåliga humör som estetik

Test
-
0
Så Ami gör en kampanj som heter Portraits d’Ami. De ska liksom fånga själen av Paris.

Ni vet, den där själen som mest består av cigarettrök, pisslukten i tunnelbanan och folk som kallar en “touriste de merde” bara för att man beställde en cappuccino efter 11:00.

De säger: “Vi vill visa riktiga parisare, inte modeller.” Okej, men riktiga parisare? Vem blir det då? En snubbe med baguette under armen som skriker på sin hund för att den bajsar på trottoaren? Eller min favorit: killen som ser ut som Serge Gainsbourg fast jobbar som kundtjänst på Free Mobile.

Jag bodde i Paris ett tag, och tro mig, riktiga porträtt av stan är inte särskilt poetiska. En gång fastnade jag i metron mellan Châtelet och République, någon började spela dragspel i vagnen, och jag tänkte: det här är ju exakt som i en fransk modekampanj, bara minus att dragspelaren luktade som om han bott i en ostdisk på Monoprix.

Och färgpaletten: jordiga toner med lite rött, grönt, blått. Det låter inte som höstens själ, det låter som min garderob efter att jag tvättat allt i 40 grader fast det stod 30 på lappen.

Men Ami vill vara “mänskligt, äkta, tillgängligt.” Jag gillar ändå det. Hellre riktiga människor än modeller som ser ut som om de just fått höra att deras favorithund dog samtidigt som deras NFT-värde kraschade.

Please, Please, Please Let Me Buy It: Morrissey rear ut Smiths

Test
-
0
Morrissey säljer alltså rättigheterna till The Smiths. Alltihop. Namnet, låtarna, artworken. Till och med hans bitterhet ingår väl i dealen, förmodligen i ett separat PDF-dokument.

Det är som Blocket-annonsen från helvetet: ”Säljes: melankoli, ironiska blomsterbilder och oändlig bitterhet. Hämtas i Manchester, endast kontant.”

Han skriver till och med sitt privata Gmail i pressmeddelandet. Det är otroligt. En av de mest ikoniska sångarna i brittisk pophistoria låter det låta som att han säljer en begagnad soffa: ”Endast seriösa köpare, inga tidsoptimister, swish funkar ej.”

Jag kan inte låta bli att tänka: vem köper The Smiths? Elon Musk kanske. Han har redan köpt Twitter och förstört det, varför inte nästa steg, köpa The Smiths och döpa om dem till The Teslas? Alla låtar går på autopilot, publiken får elchocker vid extranumret.

Eller Shein, de älskar ju att massproducera. Plötsligt finns ”There Is a Light That Never Goes Out”-hoodies i sex färger för 49 spänn styck. Morrissey blir bannlyst från egna konserter för att han inte betalat frakt.

Men visst. Låt honom sälja. Gör det till en NFT. Låt Bigmouth Strikes Again bli ljudet av ett kylskåp som inte går att stänga.

Kanske är det ändå rätt tid. The Smiths har ju alltid varit som känslomässig herpes, du får det i tonåren och sen poppar det upp så fort du är stressad.

Super 8, super bitchy: När 80-talets tjejer tog över brädan

Test
-
0
Minns ni Skate Witches från 1986? Tre tjejer på skateboard, med råttor i väskan, som ger sig på killar som vågar åka på deras turf. Det är typ som Mean Girls, fast med hjul och rabies.

Jag såg Skate Witches första gången på en sån där sunkig VHS-kopiering som luktade mögel. Man såg knappt om det var en råtta eller en hockeyfrilla, men känslan var där: makt, skateboards och en slags feministisk revenge-fantasy.

Jag minns att jag tänkte: ”shit, så här skulle det vara om Spice Girls var regisserade av John Waters.”

Och ärligt talat, jag är fortfarande mer rädd för tjejer med råttor än för alla killgäng jag mött. För en kille kan du knocka med en påse chips, men en tjej med råtta? Hon har tränat i åratal på att hålla fast vid något som alltid vill rymma. Det är en livserfarenhet ingen gymkort kille kan mäta sig med.

Så här är grejen: Skate Witches var ju inte bara ett skämt, det var en protest. Killarna ville leka rebeller men tjejerna var de verkliga outsiders. Och nu, 40 år senare, finns kollektiv som Brujas i New York som driver samma grej.

Plotnicks lilla film blev därför ett minneskort från 80-talet: råare än MTV, ärligare än alla Reagan-pasteller, och ett bevis på att skatekulturen alltid var mer punk när tjejerna tog plats.

    • Fetico SS26: Amish möter BDSM i Shibuya

    Test
    -
    0
    Tokyo Fashion Week bjuder på Fetico, och plötsligt ser hela front row ut som en blandning mellan en gotisk ravekyrka och ett Amish-bröllop som spårade ur.

    Jag vet inte om jag ska bli kåt, rädd, eller om jag bara vill ringa min mormor och säga förlåt.

    Emi Funayama har alltså gjort en kollektion som heter “The Depth of Her”. Alltså redan där vet man att det inte kommer vara några småblommiga klänningar från & Other Stories direkt.

    På catwalken: spetsbystar, korsetter i denim, kavajer med hål i ryggen som ser ut som dörren till Narnia men i latexversion. Det är så mycket sensualitet att jag nästan fick en notis från min skärmtid-app: “Vill du verkligen fortsätta titta på detta?”

    Men jag älskar att hon blandar dominatrix-vibes med typ Amish. Det är så japanskt. En look säger “red light district i Shinjuku” och nästa säger “Snälla Gud, förlåt mig för att jag råkade visa vristen.” Det är som att kollektionen lider av multipel personlighetsstörning, men på det sexiga sättet.

    Men Funayama nailar det. Hon lyckas få kläderna att säga: “Du får vara sexig, men du får också vara blyg.” Det är egentligen en väldigt japansk artighet, till och med dina bröstvårtor bugar innan de syns.

    Och nu snackas det om att hon är Japans mest provokativa designer. Men hallå, det här är landet som uppfann Hello Kitty-bondage. Ribban var redan högt satt.

    Armani är död, men hans kostym har fortfarande bättre hållning än jag

    Test
    -
    0
    Giorgio Armani är död. En modelegend har lämnat oss. 91 bast. Giorgio Armani var äldre än internet. Äldre än alla medarbetare på King Magazine tillsammans.

    Och han jobbade ju in i det sista. In i döden. Modehusets officiella meddelande kunde lika gärna varit: “Med stor sorg meddelar vi att vår chef, Giorgio Armani, äntligen gick med på att ta semester.”

    Han byggde ett helt imperium på att klä män som ville se ut som de hade makt, även om de bara jobbade på nån advokatbyrå i Uddevalla.

    Jag minns när jag själv försökte dra på mig en Armani-kostym från Myrornas. Jag såg inte ut som Richard Gere i American Gigolo. Jag såg ut som en kommunal revisor på firmafest som tappat bort sin ölbiljett.

    Men nu är han alltså borta. Milano utlyser någon sorts sorgceremoni. “Funeral chamber.” Det låter som en dödsmetalgig, men i verkligheten kommer det vara 300 italienska män i grå kavaj, som ser ut som att de alla har blivit castade i en espresso-reklam från 2004.

    Men vet ni vad? Han förtjänade det. Giorgio Armani förändrade mode. Han gav män tillåtelse att vara eleganta utan att se ut som en bankir på väg till en begravning.

    Så Giorgio, tack för allt. För kostymerna, för enkelheten, för att du bevisade att en man kan ha samma frisyr i 70 år och ändå kallas visionär. Rest in tailored peace.

    Från keps till katedral: Hiratas hattar tar över Tokyo

    Test
    -
    0
    Tokyo Fashion Week. Haute Mode Hirata visar upp 31 hattar, alltså en hel show utan en enda jacka. Bara hattar.

    Det är som att någon gick på modekollo och sa: “Jag skippar hela garderoben och bygger ett UFO till ditt huvud istället.”

    Första hatten hette “Notre Dame”. En svart skulptur som ska hedra grundaren. Jag älskar att man kan hylla någon genom att bygga en kyrka på folks hjässor. På min studentmottagning fick jag bara en billig plastflaska rosé och ett paraply från mormor.

    De här hattarna liksom slingrar sig runt kroppen? Det är inte ens accessoarer längre, det är personliga skyddsrum. Perfekt för alla som åkt tunnelbana i Tokyo under rusningstid, “ursäkta, jag kan inte trängas, min hatt har egen postkod.”

    Jag själv försökte bära hatt en gång på Emmaboda-festivalen. En stråhatt från H&M. Efter en dag i regnet såg jag ut som en ruttnande fågelskrämma. Skillnaden är bara att Hirata kallar det “avant-garde” och jag fick mobbad av Freja Larsson och hela campingen.

    31 hattar. Det är inte mode, det är ett helt postapokalyptiskt arsenalpaket. Mad Max, men med couture på skallen.

    Tsumori 35 år: barnkalas med couturebudget

    Test
    -
    0
    Tsumori Chisato firar 35 år på catwalken och lyckas göra en modevisning som känns mer som ett barnkalas på LSD.

    Blommor, fiskar, regnbågar, det är som att hon loggat in på ClipArt och tryckt “print all”.

    Efter sju års paus återvänder hon till Tokyo och gråter lite inför pressen. Inte konstigt, jag hade också blivit rörd om folk fortfarande ville se mig leka med glitter och kritor efter tre decennier.

    Och Issey Miyake hade tydligen sagt åt henne: “Du borde rita.” Fatta vilken tur att han inte sa “du borde spela saxofon.” Då hade vi fått 35 år av modevisningar som bara var freejazz och folk som försökte rymma genom nödutgången.

    1234...32Page 3 of 32
    © Newspaper WordPress Theme by TagDiv