Alltså, ni vet hur vissa låtar bara smäller till mitt i hjärtat som en oväntad DM från ett ex? Så känns den nya COMA-remixen av “I Will Not Forget You”. Fast istället för ångest eller okej, ihop med ångest, får man en snygg, elektronisk smekning över själen.

COMA, a.k.a. George Raquet och Marius Bubat, har lyckats med det som annars bara kaffe och terapi klarar av: att ta något känslomässigt och göra det både hanterbart och dansvänligt.

Jag lyssnade på originalet av William Fitzsimmons och tänkte: “Oj, det här är vackert. Jag ska nog gråta lite i duschen och skriva ett sms jag inte borde skicka.” Men COMA-remixen? Den säger: “Du får gärna gråta, men gör det med stil. Med reverb. Och lite delay.”

Och Fitzsimmons själv då? Mannen är som en känslomässig Gandalf. Han har ett förflutet som terapeut, vilket förklarar varför varje låt känns som en interventionssession med mjuka kuddar och luktljus. Han växte upp med blinda musikerföräldrar som spelade barockmusik och hymnliknande folk. Alltså, när andra barn lekte med plastleksaker satt William och jammade till Metallica på cembalo. Det är klart han har känslomässig räckvidd!

COMA:s remix av “I Will Not Forget You” är inte bara en låt. Det är ett ljudterapeutiskt smycke. En varm filt i digital form. En låt som säger: “Jag vet att du mår skit, men vi gör det snyggt.”