Stop scrollin. Kan vi bara ta en minut att uppskatta hur Japan tar alla nischer på blodigt allvar. Det är inte bara hobbyer där, det är livsstilar på steroider. I Sverige, om du gillar att spela brädspel, kan folk säga “äh, kul,” och så går det vidare.

Men i Japan? Om du gillar brädspel där, är du redo att rita en manga-serie om det, starta en cosplay-grupp och släppa en samling flyers på 200 sidor. Det är commitment deluxe.

Så när Gabber, alltså den där galna, brutala holländska hardcore-musiken med våldsamma sparkar och en takt som gör att din hjärna försöker fly från din skalle, kom till Japan, så dog det inte ut som en kort trend. Nej, nej. Det blev en estetisk religion.

Och det är det som är så sjukt fascinerande med hardcore-scenen där. Det är inte bara ljudet, det är en hel kultur av flyers, manga, post-rave-konst och referenser till anime och otaku-kulturen. Det är som om de tagit den nederländska råheten och förvandlat den till något som både får dig att headbanga och bläddra i en grafisk roman samtidigt.

Så ja, Japan har helt klart den renaste hardcore-scenen i världen. Och jag, jag är bara här och undrar hur länge det dröjer innan vi i Sverige får vår egen gabber-manga, kanske med en punkig, galen huvudkaraktär som heter “Gritty Galore,” som slåss mot det tråkiga vardagslivet med en kick på 190 BPM.