Vet ni vem Chris Mars är? En amerikansk målare och musiker som målar… ja, ni vet när man går in i en konstutställning och plötsligt känner att man borde ha tagit med sig en extra filt och kanske en psykolog? Det är Chris Mars.

Hans konst är som om Tim Burton och en zombie hade en bebis som växte upp på en dystopisk mardröm och bara ville skissa ner allt.

Ni vet när man går på museum och folk står och hummar som om de verkligen förstår vad de tittar på? Så där: ”Ah, den här symboliserar förtryckta känslor av alienation i ett postkapitalistiskt samhälle…”

Nej! Chris Mars målar så att du bara står där och tänker: Varför stirrar det här skelettet på mig som om jag är den sjuke?

När jag såg en av hans tavlor började jag direkt tänka på mitt ex. Inte för att hon såg ut som en demon från helvetet, nej, det vore elakt… mot demonerna. Men för att jag kände mig lika emotionellt förvirrad av hennes sms som jag gör av Mars konst.

Hans tavlor har sådana kalla färger att man nästan hör isbitar klirra när man tittar på dem. Chris säger att hans målningar är till för att dra in oss, att få oss att brottas med det obekväma.

Så, om ni någonsin känner att livet är en apokalyps och allt är dystert, tänk på Chris Mars. Han har målat det åt er, så ni slipper. Fast ärligt, ibland önskar jag att han kunde måla något lite ljusare – som en kaffe eller en extra sovmorgon.