Metgalan (Metropolitan Museum of Art) i New York, är en bal för modevärldens kungligheter – där ingen får komma i något ”lagom”.
Det är som Halloween för rika människor – fast istället för att klä ut sig till spöken klär de sig till “inre smärta tolkad genom paljetter”. Och det finns alltid ett tema, typ: ”Himlen”, ”Punk”, eller ”Vad i hela friden har du på dig?”
Kort sagt: Metgalan är kvällen då mode blir galet, kändisar blir konst, och resten av oss sitter hemma i pyjamas och dömer från soffan.
Och i år dyker Diana Ross upp efter 20 års frånvaro som om hon bara varit ute och köpt mjölk. Och vi andra står där som: ”Jaha… vi har alltså klätt oss fel hela tiden?”
Hon bar en vit- och silverfärgad satinklänning med en släp som var så lång att den borde haft sitt eget presskort. Och det var inte vilken klänning som helst – det var en familjeklänning.
Vi får inte glömma hatten! En fjäderdröm hon nästan inte kunde bära för att, citat: ”Mitt huvud är ganska stort.” Men vet du vad, Diana? Det ska det vara. Det huvudet har burit på hits, glam och hela Motowns tyngd sedan 60-talet. Det är inte ett stort huvud – det är ett nationellt monument.
Hon kom med sin son Evan Ross, och dottern Tracee Ellis Ross var också där. Det var inte en röda mattan-promenad – det var ett familjemöte i haute couture. Man väntade nästan att någon skulle rulla in en glittrig potatissallad.
Och jag säger bara: Nästa år kan de skippa temat och bara kalla det ”Klä dig som Diana Ross.” Alla skulle komma i paljetter, självförtroende och en släp som behöver GPS.
