Hörni… det finns deppig konst, och så finns det polsk narr sitter ensam i ett mörkt rum och stirrar på ett brev som säger att landet går åt helvete medan alla andra festar bakom honom-konst.

Vi snackar om Stańczyk, målad av Jan Matejko när han var bara 24. Jag vet inte vad du gjorde när du var 24, men jag målade inte existentiella självporträtt i röd narrdräkt och historisk ångest. Jag åt nudlar och grät över mitt elavtal.

Men Stańczyk, han är liksom inte bara någon clown. Han var smart. Han var typ en blandning av Chaplin, politisk kommentator och typ den där kompisen som säger sanningen på fyllan och förstör stämningen.

Matejko sätter verkligen tonen i målningen: Du har en livlig bal i bakgrunden, kunglig glans, folk som skrattar och i förgrunden sitter Stańczyk som en deprimerad goth-kille på ett rave.

Men det mest tragiska? Det är att Stańczyk är där för att underhålla men han är den enda som förstår allvaret. Det är som att jobba på en nyhetssajt som bara får klick när du skriver “10 saker du inte visste om kungar med sixpack”, medan världen brinner runtomkring.

Kanske målade Matejko sig själv som Stańczyk? Det är peak millennial-energi. Det är som att posta en svartvit selfie med texten: “Jag skrattar, men mina ögon skriker.” Skillnaden? Han målade det. I olja. På duk.

Så nästa gång nån säger att konst inte är relaterbart, visa dem Stańczyk: den enda clownen på festen som faktiskt vet vad som pågår.

Och kanske, bara kanske, är det dags att vi alla slutar vara dvärgar med luta… och börjar lyssna på den där tystlåta killen i röd dräkt.

”Stańczyk” av Jan Matejko (1862)

Målningen ”Stańczyk” är en av Jan Matejkos mest kända verk och markerade hans genombrott.

Den finns idag på Nationalmuseum i Warszawa och är en av de mest igenkännliga tavlorna i museets samling samt en flaggskeppsmålning i ”Samlingen av polska målningar före 1914”. Verkets centrala tema är kontrasten mellan den allvarsamma narren Stańczyk och den livliga balen i bakgrunden.

Målningen förmedlar en känsla av isolering och hopplöshet, vilket speglar Polens politiska situation under 1800-talet.

Stańczyk har blivit en viktig symbol för polsk kultur och tradition, då han använder satir för att kritisera sociala problem och erbjuda visdom till folket. Hans gestalt är en stolt del av Polens nationella identitet och har blivit ikonisk.