Ni vet den där känslan när man är vuxen men fortfarande gråter lite när man hör en ny favvolåt? Ja, det hände mig. I morse. På tunnelbanan. Folk trodde jag lyssnade på en true crime-pod, men nej. Jag lyssnade på CASTLEBEATs senaste lo-fi-indie-dänga ”Lies” som lät som om den spelats in genom ett Game Boy, en drömspegel och ett trasigt hjärta.
För er som undrar vad jag pratar om: CASTLEBEAT är projektet av Josh Hwang, en första generationens spansk-koreansk-amerikan (ja, det är en kulturmix som kan skapa magi eller en väldigt förvirrad familjemiddag).
Josh startade skivbolaget Spirit Goth och har en DIY-mentalitet som är så lo-fi att man kan höra ljudet av hans granne som kapar ved i bakgrunden. Han spelar in allt i sitt garage. Sitt. Jävla. Garage. Tänk dig om Beach House och The Radio Dept. hade ett kärleksbarn som bara bar flanellskjortor och rökte mentolcigaretter.
Men oavsett hur mörk eller drömsk den där musiken blir, så träffar den alltid rätt. Det är ljudet av sena nätter, gamla hjärtan och drömmar man inte ens vågade ha.
Så nästa gång någon säger att lo-fi bara är ‘folk som inte kan mixa’, sätt på CASTLEBEAT. Och om de fortfarande inte fattar? Då behöver du inte dem i ditt liv. Byt ut dem mot en kassettbandspelare och en hoodie.
